- Project Runeberg -  Fem noveller /
9

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöjungfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖJUNGFRUN.

•13

nere i södern, och jag måste afstå från alla
vidare frågor.

Ändtligen hade deri tid kommit, då jag
kunde vänta mina barn. Max behöfde återhemta
sig från sin stränga examensläsning och lians
syster från den lyckligtvis öfverflödiga ångest,
hon utstått. Jag aktade mig noga att berätta
något härom för min unge vän, ty jag hade lagt
märke till, att han med flit undvek hvarje ung
dam. Om han någonsin mot sin vilja kom i
närheten af Scheveningens intagande fransyskor
uch tacka misser, gick han så stelt och ftendtligt
förbi dem, som hade han fruktat att snudda vid
011 törnhäck. Jag tänkte derför, att han kanske
genast skulle lemna mig i sticket,’ så fort vi ej
längre befunne oss mellan fyra ögon.

Och verkligen, då vi dagen efter mina barns
ankomst mötte honom på den vanliga
promenaden, såg jag, huru den unge mannen, så snart
han varseblifvit min nya eskort, gjorde en rörelse, "
liksom han hade tappat något och måste vända
om for att söka detta. Men i detsamma tycktes
han bli generad vid tanken på att sålunda gripa
till flykten midt för våra ögon, och derför fattade
han mod samt gick så obesvärad t som möjligt
rakt fram till oss.

Mina barn fattade genast tycke för honom,
och äfven de å sin sida tycktes göra ett godt
intryck på honom, så att clet redan efter en
qvarts timma föreföll oss, som hade vi fyra
beständigt vandrat omkring så här tillsammans.
Jag hade gifvit en vink åt min icke synnerligen
diplomatiske herr son, att i fråga 0111 denne
enstöring söka lägga band på det stormande
hjert-liga sätt, hvarmed han plägar bemöta främmande
menniskor, så snart lian gjort deras bekantskap.
Detta lofvade han "mig högtidligt och höll äfven
för en stund sitt löfte, men föll derpå åter in i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free