- Project Runeberg -  Fem noveller /
19

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöjungfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖJUNGFRUN.

•19

Claude Lorrain’ska landskap liäugde på väggarne.
I en fönstersmyg stod Lillis sybord, ocli en stor
flygel af valnöt upptog ena sidan af salen medan,
en långsträckt soffa nästan fyllde den andra.
Taklampan, som hängde midt i rummet, tändes nu,
och modern öppnade pianot samt började ett
preludium, som småningom utvecklade sig till ett
hemlighetsfullt, rörande rondo af Philip Emanuel
Bach, hvilket Frank för ett år sedan hade älskat
så mycket. Den unge mannen hade slagit sig
ned vid Lillis sybord och lyssnade till de
välbekanta tonerna, med ansigtet lutadt mot handen
och ögonen rigtade mot den ljusa natthimlen.

Han yttrade ej ett ord, när musiken tystuade.
Louison, hvilken var den enda som ej kände
Franks historia, hviskade sakta till Lilli som satt
bredvid henne i soffan: "Den besynnerlige
musikälskaren tyckes hafva somnat."

"Kunde musik hjelpa honom till sömn, så
skulle jag gerna sjunga hela natten," svarade Lilli
och reste sig för att hemta sina noter från hyllan.
Max tände ljusen vid pianot ocli gick derefter ut
på terassen, hvarest han sågs vandra fram och
tillbaka medan systern sjöng.

Lilli började ined några sånger, hvilka redan
i Scheveuingen hade slagit an på Frauk, lion
kände till den egenheten hos honom, att efter
en sång, som trängt till hans hjerta, aldrig med
någon bifallsyttring vilja störa den qvardröjande
stämningen. Emellertid var denna djupa tystnad
hos deras gäst i dag pinsam både för modern
och den unga flickan, emedan de gerna önskade
veta, om musiken gjort honom glad eller sorgsen.

"Skall jag sjunga mera?" frågade Lilli
slutligen med någon skygghet.

"Om fröken Lilli visste, huru länge jag
törstat efter dessa toner . . . liksom en halft
förtorkad planta efter ett varmt regn! Men det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free