- Project Runeberg -  Fem noveller /
32

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöjungfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖJUNGFRUN»

jag någon derute närma sig dörren. Den
öppnades och ... ^o Gud! detta ansigte. Om i
blott hade känt henne, om Ni visste, huru hon
redan i lifsbilden kunde röra ens hjerta med sitt
ljufva oskyldiga leende! Och nu .... nu! Min
stackars, stackars Marie!

Äfven hon tycktes till en början ej bekymra
sig om, att jag var närvarande. Iion gick rakt
fram till sjörån under hemlighetsfulla tecken och
hotande åtbörder. Allt detta skedde fullkomligt
ljudlöst, men en rysning genomflög mig, då jag
såg henne underhålla sig. med detta ohyggliga
vidunder liksom med en varelse af samma slag
som hon sjelf. Sjörån hånlog fräckt med
vidöppen mun, och ungarne kröpo fram till den
nykomna och försökte att klättra upp på henne.
Men hon skakade belt lugnt bort dem och
framträdde midt i rummet. Nu törst rigtade hon
sina ögon på mig.

"Marié!" försökte jag ropa, men ordet
fastnade i strupen. Jag betraktade henne. Hon var
sig fullkomligt lik, med håret löst hängande kring
skuldrorna och kring lifvet en gördel af grön säf.
Dessutom märkte jag, att hon hackade tänderna
liksom af köld. Hon kastade en blick geiiom
rummet, och då hon varseblef det lilla sybordet borta
vid fönstret drog hon en djup suck. Den andra
dunkade alltjemt på tangenterna, och nu var jag
nästan glad deröfver ’ty jag fruktade att ånyo få
höra denna stämma, som en gång så klagande
hade ropat, att jag skulle komma henne till hjelp,
medan jag eländige". . . .

Han gömde åter ansigtet i händerna, medan
en darrning skakade hela hans gestalt. Derpå
såg ban plötsligt rakt framför sig,

"Hvar var jag?" sade.hau. . . "Jo vänta . . .
när hon rigtade sin blick på mig, Jag gjorde
en rörelse för att resa mig upp, men innan jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free