Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUHBAHOSSA.
dersmän motsade någonsin Fru Angelico, då lian
såsom förberedelse till ett längre tal putsade
sina stora, silfverbågade glasögon med rockärmen
och började: "Ja mina herrar så förhåller sig
saken."
Med allt detta var han den bästa
harmlösaste varelse i verlden och den mest angenäme
värd, för så vidt ens önskningar ej sträckte sig
längre än till en hård bädd och ett par vingliga
rörstolar. Mig tyckte han 0111, ehuru eller
snarare emedan ban ej hade någon aning om, att
han herbergerade en broder i Apollo. Jag var
tillräckligt klok att ej vilja vara något annat lör
honom än en tacksam åhörare, och först vid den
tjugofjerde sonetten lade jag sakta handen på
hans arm och sade: "Bravo signor Angelo, men
jag fruktar vi få för mycket af det goda. Eder
poesi, vet ni, är stark och slår åt hufvudet. "I
morgon skänker ni mig kanske åter en dryck ur
er Hippokrene." Vid dessa ord tillslöt han sitt
dikthäfte med den godmodigaste min i verlden
och svarade: "Hvad skulle clet väl också tjena till,
0111 jag under ett lielt års tid natt efter natt
läste er till sömn? Jag finge likväl icke slut
derpå. Här inne gömmes ett helt Peru." Vid
dessa ord slog lian sig på den kala paiinån,
suckade, bjöd mig en pris och önskade mig god natt.
De flesta af dessa dikter tillhörde
naturligtvis den erotiska genren, och när den lille mannen
med gnistrande Ögon och med allt det patos,,
som tillhör lians landsmän uppläste desamma,
glömde man lätt lians fem och femtio år. Det
oaktadt lefde ban ännu som ungkarl. I huset
fanns blott en gammal piga och en gosse som
gick honom till banda viel tillagandet af salvor ’
och medikamenten Man måste förundra sig
öfver att apotekaren, som var en välmående
man • och hade så mycken böjelse för de sköna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
