- Project Runeberg -  Fem noveller /
48

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

UAHUAUOSSA.

den med sitt tjocka löfverk och sålunda lemnade
skugga, när den som bäst behöfdes. I denna
förvittrade gamla stenhop, som bäst tycktes passa
till ett näste för vilddjur bodde Erminia. Hennes
fader var död sedan flera år, och modern förstod
ej att hushålla, så att familjen råkat i största
elände och måste vara glad att man tillät den
hålla till uppe bland ruinerna. Många torde väl
också hafva velat bistå enkan lor_hennes mans
skull, men hjelpen förslog icke stort. Flickorna
hvilka höllo tappert ut, arbetade sönder sina,
tingrar med att spinna och virka och uträtta allehanda
slags arbeten åt sina grannar. Men den gamla
drack upp allt hvad de. förtjente, och när hon
ej trätte och rasade likt en furie, låg hon vid
spiseln och sof ocli lät sina döttrar se till huru
de kunde förskaffa sig en bit mat och litet
kläder. Jag tror till och med, att om ej deras
närmaste granne, fikonträdet så frikostigt hade
fullgjort sina skyldigheter, skulle Erminia och heniis
syster Maddalena hafva dött af hunger, efter som
de voro för stolta att tigga. Kläder kunde
trädet emellertid icke gifva dem, då vi ej mera lefva
i paradisets dagar. Derför förundrade sig en
hvar öfver att de stackars varelserna likväl alltid
kommo så hyggligt klädda i kyrkan, och detta
så mycket mera, som ingen kunde säga något
ondt om dem.

Den yngre, Maddalena, var visserligen
tämligen skyddad mot det ondas frestelser, efter som
hon var afskyvärdt ful, en liten vild,
klump-fotad varelse med långa armar och korta ben.
Iion liknade nästan en groda, och barnen på
gatan fruktade henne, när hon oförmodadt kröp
förbi dem. Ilon visste äfven, huru obehaglig hon
var, höll sig helst hemma samt gjorde ingen
menniska något för när, en sak som annars ofta
plägar vara fallet med dylika varelser, hvilka van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free