- Project Runeberg -  Fem noveller /
58

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

BARBAROSSA.

sig till Rom i sällskap med kaptenen, och att
hon skickat ett bud till sin moder, att hon
aldrig skulle återkomma, men ej heller ett
ögonblick förgäta, att hon vore hennes dotter. Sin
syster Maddalena, som hon redan på förhand
invigt i förtroendet, hade hon skänkt alla sina
kläder och tillhörigheter och derjemte en börs nied
guld, sannolikt från kaptenen, på det hon icke
skulle låta modern lida brist på något.

Ni kan lätt föreställa er, min baste vän, att
denna underrättelse hade samma verkan på de
unga karlarne i den lilla staden, som baldrianthé
på kattor. Ilade vi då lefvat i de gamla grekers
och trojaners dagar, skulle det varit en lätt sak
för Domenico att samla en hel liär, för att
återföra den flyende Helena. Men huru mycket man
än skrek och pratade, svor ocli larmade, blef
ingenting uträttadt, och snart såg det ut, som
om storpratarne blygdes att ens uttala namnet
på den flicka, som afvisat dem allesamman, för
att löpa bort med en kättare och barbar.
Endast två personer funnos, som icke kunde glömma
henne, och dessa hade från början förhållit sig
lugnast. Den ene var jag sjelf, som förgäfves
sökte tröst hos sånggudinnan; den andre var
Domenico den röde, på hvars ögon en
menmiiskokän-nare lätt kunde se, att han rufvade på
fruktansvärda planer.

Fyra veckor hade icke förflutit efter flickans
flykt, förrän alla mina farhågor blefvo besannade.
Jag minnes den dagen, som i Yore det i går, en
torsdag med sådan brännande hetta, att flugorna
på väggen blefvo ursinniga, och ingen kristen
själ under middagstimmarne vågade sig utom hus.
Jag hade sorgfälligt stängt dörren till apoteket
och dragit för alla jalousier och låg i den här
hvilstolen, hvari jag nu ligger, i ett tillstånd
midtemellan sömn och vaka. Ej ett ljud förnams,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free