- Project Runeberg -  Fem noveller /
61

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARBAROSSA.

61

ropat henne an. "Erminia," hacle han sagt, "får
man då se dig ännu en gång?" men dervid hade
han icke haft mod att se på henne. "Nå det
var väl; det var på tiden nu att du återfick
ditt förnuft." — "Hvad vidkommer dig mitt
förnuft?" hade hon svarat. "Du har ingen rätt
öfver mig, vare sig i godt eller ondt." — "Hm!"
hade han sagt och alltjemt hållit sig tätt vid
hennes sida, "blott så till vida, att den skammen
icke får vidlåda vår by, att den ej skulle kunna
uppvisa en enda ung man, som vore värd en
sådan klenod. Jag hoppas, att du nu fått klart
ioi’ clig, att din fremling är en lika stor
pratmakare, som alla de öfriga, och att du gjorde
klokare i att qvarstadna i landet." — Härtill
hade hon svarat: "hvad jag tänker om honom,
det är min sak. Hvarför följer du mig alltjemt?
Hvad jag tänker om dig, det vet du för
länge-se’n." — Derefter hade han fattat henne i armen
och med hes stämma yttrat: "jag varnar dig för
sitta gången, Erminia; öfvergif honom, eller
skolen i båda, du och han, få umgälla det. Att du
älskar honom, kan jag icke förhindra. Men att
•han gör dig olycklig och vanärad, det vill jag,
så sant mig Gud hjelpe, förhindra, och
visserligen utan långt dröjsmål. Har du förstått mig?"
— Då hade hon stadnat, sett på honom med
stadig blick och sagt: "du har skrifvit brefvet,
du och ingen annan." — Utan att svara, hade
han fortsatt: "vill du öfvergifva honom och
qvarstadna här?" — Och då hon tigande blott
häftigt skakat på hufvudet, hade han för
andra och tredje gången upprepat alltjemtsamm a
fråga: "vill du lemna honom, Erminia, och
stadna qvar här?" — Och då liou betedde sig,
som om ingen talat henne till, och endast
påskyndade sina steg, med stigande ångest, att
han på den ensamma platsen skulle företaga sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free