- Project Runeberg -  Fem noveller /
65

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARBAROSSA.

65

Jag besökte honom några dagar efter lians
ankomst. Huset som i fordna dagar tillhört en
romersk ädling, var ännu i temligen godt stånd;
endast möblerna voro öfverdragna med dam och
spindelväf, och vid dessa rörde icke heller
Mad-dalena. Hon var van vid sämre i den bräckliga
koja under ett tak af fikonlöf, som hennes moder
bebodde. Endast i den förvildade trädgården
hade hon stält litet i ordning och börjat
plantera några sängar med grönsaker. På alla
dörrar voro låsen lagade ocb nya riglar anbragta.
"Hon liar icke lätt ro lor," sade kaptenen, "hon
drömmer beständigt om ett öfverfall."
"Drömmar äro icke alltid såpbubblor," sade jag men
han hörde icke derpå. Han gick före mig
uppför stentrappan och öppnade clörren till den 111ig
välbekanta salongen, hvars balkong vette utåt
trädgården. Detta var det enda rum lian
bebodde, och här hade han i en gammal divan
inrättat sitt nattläger samt med egen hand
befriat vråarne från den värsta smutsen. Blott
de otaliga hålen i muren kunde lian icke
igenstoppa, och genom dessa hade Hädermöss oeh
ödlor fri ut- och ingång. Min första blick föll på
en ställning på väggen, hvarifrån hans vackra
gevär glänste mot mig, och som jag är en
älskare af vapen, mönstrade jag noga dessa
mästerstycken. "Vänd er då om en gång, Angelo,"
sade lian. "Här i rummet linnes något annat-,
som mera skall intressera er." — Det var bilden
af Erminia, i kroppsstorlek, ända till knäna, och
så förvånande lik, att jag kände ett styng i
hjertat. Redan törsta dagen af hennes vistelse i Rom,
hade en skicklig målare, en af lians vänner,
påbörjat underverket och älven fullbordat det med
undantag af ena handen ocli något af klädningen.
Men hufvudet, som med en obeskriflig blick, full
af stolthet och hänryckning, såg öfver skuldrorna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free