- Project Runeberg -  Fem noveller /
71

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARBAROSSA.

71

hade alltifrån början varit trög som en groda,
hvilken hon äfven till gestalt liknade, och blott
när det gällde kaptenen, kunde hon röra på sig
och arbeta for tre.

Om honom hörde vi ingenting vidare, men
så mycket mera om hans dödsfiende Barbarossa.
Alltsedan den der natten hade han och hans följe
qvarstannat i granskapet, och det syntes, som
om han fattat hat till sina egna medborgare,
emedan de hade kommit främlingen till hjelp.
Utan ett kompani påfliga gensdarmer, som
skickades oss ifrån Rom till stående besättning, tror
jag, att han skulle öfverfallit sin egen
fädernestad och tagit en blodig hämd. Också vågade
ingen, som skyndat kaptenen till hjelp, att
aflägsna sig ett bössliåll från de sista husen, utan
att medtaga sina vapen, och den, som nödgades
passera berget, utbad sig ett par gensdarmer till
betäckning. Det var onda tider, amico mio, och
jag förlorade till och mecl all håg för poesi, ty
jag visste, att det var på mig man syftade. Ett
par gånger anställdes äfven skallgång efter
banditerna, men det tjenade icke mycket till. De
hade sina kunskapare Öfver allt. kände berget
med alla dess klippor och klyftor lika noga, som
djefvulen sitt helvete och blefvo endast för en
tid bortåt trängda tillbaka djupare in i
Sabi-nerbergen.

Blott när den gamle Serone, Dominicos
fader, under vinterns lopp dog, af sorg öfver sin
son, hade vi någon tids lugn. Detta måtte
likväl gått rödskägget, som naturligtvis fått reda
på saken, djupt till sinnes, då han, som sagdt,
icke hade någon dålig karaktär, utan blott till
följd af den olyckliga kärleken blifvit förstockad
och förvildad. Det syntes verkligen, som ville
han tillbringa sitt sorgeår i stillhet, och under
hel a tiden, ända till högsommaren, hörde man i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free