- Project Runeberg -  Fem noveller /
72

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

BARBAROSSA.

vårt granskap icke mera af bandet. Om de
gästade längre söderut, eller hvarmed de eljest
under -ferierna uppehöllo sig, det må Gud veta.
Men om vi trodde, att vi helt och hållet skulle
vara fria från dem, så hade vi gjort upp räkningen
utan värden. Plötsligt började det åter att spöka
i vårt närmaste granskap. Min granne,
Pizzi-carolo, hvilken var en bland dem, som skyndat
till villans undsättning, lyckades de skurkarne
lasttaga, just då han på sin åsna red öfver till
Ner vi. l)e släpade honom bort till sina hålor
och frigåfvo honom icke förr än han erlagt en
ansenlig lösesumma. Och på samma sätt gick
det andra, som icke togo sig bättre till vara.
Så kunde det likväl icke få fortgå. Gensdarnicrna
erhöllo förstärkning, razzia anställdes ånyo bland
bergen, men med lika ringa framgång. I synnerhet
Barbarossa sjelf tycktes vara öfver allt och
ingenstädes, en verklig demon i menniskoliamn,
fruktansvärd som en basilisk och hal som en ål. Vidt
och bredt bringade mödrarne sina skrikande barn
till tystnad, genom att säga: "Zitto! Barbarossa
kommer!" — Vid sidan häraf berättades åter om
honom saker, som intogo folk, till hans fördel,
huru han uppförde sig mot de fattiga och
värnlösa, alldeles som en vandrande riddare ur
sago-verlden, hvilken endast sträfvade efter att stödja
den vacklande rättvisan i verlden, men för
öfrigt var en rätt charmant herre, som blott
röf-vade, när han icke på annat satt kunde
tillfredsställa sina mest trängande lefnadsbehof. Som
sagdt, det var skada på honom, och hade icke
hans debet till rättvisan varit så stort, att hon
omöjligen kunde blunda, skulle måhända en
amnesti äimu kunnat göra honom till en hygglig
och stillsam medborgare.

Under sådana förhållanden framlefde vi våra
dagar i ganska stort bekymmer, icke mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free