- Project Runeberg -  Fem noveller /
74

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

BARBAROSSA.

tyckte han, att lian kände sig mera belåten, än
han gjort på år och dag.

Hvad vill ni då här taga er till, frågade jag,
stel af förvåning och fasa. —

"Hm," svarade han, "på sysselsättning skall
jag icke lida brist. Jag skall ansluta mig till
gensclarmpatrullen, som dag och natt
genomströfva!’ bergen’,, och sålunda som volontär och
dillet-tant stå min man till tjenst. Och när jag rätt
betänker, så är det dock jag allena, som skaffat
er detta ofog på halsen, och det är alltså icke
mer än billigt, att jag befriar er från honom.
Farväl Angelo! Besök mig någon gång i min
mausolé."

Dermed lemnade han mig. Iielt olik sin
gamla vana,’ var lian nu så sällsamt orolig, att
han icke länge kunde vara stilla på något ställe.
Huru jag af allt detta blef till mods, kan ni lätt
föreställa er. Att agera pultron har emellertid
aldrig varit min sak, och dessutom stod jag
öfverst på listan, i följd af mitt gamla kamratskap
med Signor G-ustavo. Alltså gjorde jag honom
oförskräckt följande dag ett besök i villan och
fann der allt i samma skick, söm hade han ingen
gång varit borta, Maddalena, som åter smög
omkring och nu med sina långa armar
afploc-kade drufvorna från vinstockarne, hunden, som
blifvit gammal och blind på ena ögat, samt uppe
i salongen fortfarande spår efter kulorna. Endast
hålen i Erminias bild hade sorgfälligt blifvit
lagade. Kaptenen gick rökande och läsande fram
och tillbaka. Då jag inträdde lade han boken

— som vanligt ett arbete af hans engelske poet

— ifrån sig och skakade hjertligt min liand.
Han hade hela natten bland snår och klippor
legat och lurat på sitt villebråd och först mot
morgonen njutit några timmars sömn. Fram emot
midnatt skulle han åter begifva sig ut i sällskap med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free