- Project Runeberg -  Fem noveller /
75

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARBAROSSA.

75

tre ruska gossar, som gjorde Hans Helighets
uniform all heder. Om jag ville, kunde jag få
följa med.

Jag betackade mig för denna gång och kände
mig icke hågad att länge qvarstadna, ty hans
sätt föreföll mig till hälften hemskt. Under
hemvägen ingick jag med mig sjelf ett slags vad: om
det ännu räckte sju dagar, utan att det toge ett
sorgligt slut, ville jag på egen bekostnad
låta-trycka min sonett till Erminia; hvarom icke skulle
den i evighet förblifva manuskript. Ett slut tog
det visserligen, men om man kan kalla det ett
lyckligt, vete Gud, och sålunda sväfvar jag ännu
i dag i okunnighet, om jag vunnit eller förlorat
vadet.

Han har noggrant berättat mig alltsammans,
så som det tilldragit sig, hvadan ni af mig kan
få lika god reda på saken som af hans egen mun.
1 synnerhet, sade han, hade det förundrat honom,
att Barbarossa aldrig kom i hans väg, då lians
återkomst icke var någonting annat än en tydlig
och öppen utmaning. Ett par gånger under sina
ströftåg med gensdarmerna, stötte han på
misstänkta ansigten, men som icke höllo stånd, utan
likt grodor när storken låter se sig, åter straxt
döko ned. Han trodde, att det var anlagdt på,
att locka honom djupare in i berget; för att
se-clau så mycket säkrare Öfverfalla honom.
Derföre gladde det honom, att man bestämdt sig
för en större expedition in i Sabinerbergen, likväl
icke förr än natten efter den närmaste, emedan
man ännu,en gång ville grundligt sofva ut, för
att sedan vara så mycket kryare. Men kaptenen
kunde icke förblifva lugn så länge, och då han
denna gång ej fick någon följeslagare — äfven
hans vanliga eskort ville hellre sofva, än att
företaga en ändamålslös spatsertur — så medtog
ban sin bästa dubbelbössa, lockade på sin hund,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free