- Project Runeberg -  Fem noveller /
78

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

BARBAROSSA.

lian nyss lorut fått hem från staden, och brydde
sig icke om att se efter henne, då lian måste
passera förbi hennes kammare. Hunden nedlade han
i köket och betäckte honom tills vidare med en
halmmatta. Derefter vacklade han uppför
trappan, som ledde till öfra våningen och tyckte sig
knappt kunna härda ut tills lian fick sträcka sig
på sitt läger ocli anbringa nytt förband på de
brännande såren.

Men då lian öppnade dörren till salongen,
blef han orörlig stående på tröskeln, förstenad
af den syn, som här mötte honom. Det klara
månskenet, som inträngde genom balkongdörren
och de båda fönstren, upplyste rummet såsom
om dagen ocli blänkte mot vapensamlingen i vrån.
Men midt i rummet, med ryggen mot månskenet
ocli armarne i kors, stel som en byst betraktande
Erminias bild, stod Domenico Serone, den röde.
Han förtjente i sanning icke mera detta namn.
Skägget hade han afklippt, det tofviga håret
syntes askfärgadt mot den gamla gula halmhatten,
som skuggade lians ansigte, så att den andre
endast såg glansen i lians hvitöga. Men han hade
vid första blicken igenkänt honom.

De mätte hvarandra ett ögonblick, de båda
dödsfienderna, Domenico, utan att förändra siu
ställning, kaptenen under det han stödde sig på
sitt gevär och uppbjöd sina sista krafter, för att
trots sina sår visa sig som en man.

"Kommer ni ändtligen," sade den röde, och
hans stämma darrade. "Jag har liär inväntat
er, då jag icke träffade er hemma. Ni vet, att
jag svurit på att uppgöra min räkning med er.
Nu inser ni, att det var hög tid. Ni vill i
morgon natt anställa en stor lietsjagt på mig och
mitt folk. Bravo! Gå blott på! Men hvad som
står oss emellan, det tänker jag vi uppgöra bäst
mellan fyra ögon. Lemna er bössa i fred," siide

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free