- Project Runeberg -  Fem noveller /
81

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarossa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARBAROSSA.

81

och vi måste se till, huru vi sjelfva skola
framsläpa vårt lif till slutet. Om ui vill lyssna till
mitt råd, så lemna denna trakt och res öfver
hafvet. I Afrika är krig, ocli fransoserna kunna
behöfva tappert folk. Eder gerning — jag
förlåter er den, och en annan, som väger på andra
vågskålen, ser ert hjerta och vet, huru hårdt ni
pliktar. Om jag på något sätt kan bidraga till,
att ni kommer härifrån och lemnar allt bakom
er," sade han; "i mig skall ni alltid finna en
broder."

Den andre hade rest sig upp och stod der,
utan att - betrakta bilden, mecl ett hopplöst
anlete stirrande ut i natten. Vid de sista’ orden
af lians motståndare, skakade han häftigt på
hufvudet.

"Det är förbi," sade han. "Med er är jag
qvitt. Det öfriga är min sak. Vi två skola
aldrig vidare mötas, det lofvar jag er vid hennes
skugga. Men lemna detta hus, i hvilket jag icke
längre kan skydda er. För de andra gäller det
ert guld och äfven edra vapen, till hvilka deras
liåg står. Om de erfara, att jag kunnat
öfverlemna er i deras våld och icke gjort det, så skola
de aldrig, förlåta mig detta; och ibland dem
finnas några, som ännu på sin kropp bära minne
af er från den första skärmytslingeu den der
natten. Tag er i akt! Och nu god natt! Med
mig är det slut."

Han böjcle sig ned, upptog sitt gevär från
golfvet, kastade ännu en sista blick på bilden,
som i månskenet strålade i sin lugna skönhet,
och gick rakt ut ur rummet.

Kaptenen hörde honom gå trappan utföre,
långsamt, utan att stapla, och sedan derute öppna
och åter igenlåsa jernpörten. Rundt omkring
herrskade natt och graflik tystnad.

Det dröjde en god stund, innan han kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free