- Project Runeberg -  Fem noveller /
109

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade sonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DUN Fnm.ORADK fJOSEN. 109

liar här intet att skaffa. Om någon skulle komma,
träffas jag icke. Jag måste sätta mig ned och
skrifva till hans moder."

Det kom likväl någon på besök, som
hvarken den gamla Donate kunde afvisa eller
Lisabethli ensam mottaga: polismästaren sjelf, näst
borgmästaren den mest betydande man i staden
och på långt håll beslägtad med fru Helena.
Ilan lcom for att å rådets vägnar bedja 0111
ursäkt i anledning af det nattliga fridsbrottet, samt
för att säga, att man hädanefter skulle sätta en
gräns för ologet på ön, derigenom att man stängde
värdshuset, som redan länge utgjort en nagel i
ögat på stadens äldste. Hvad det blodiga
slagsmålet nästlidna natt beträffade, så hvilade
deröfver ett mörker, som man till närvarande stund
icke lyckats skingra. Båda motståndarne i den
vansinniga striden hade liksom sjunkit genom
jorden, deras blodiga spår voro bortsköljda af
störtregnet, och deras namn och härkomst kunde
man ingenstädes utforska. Endast en liten båt,
som legat bunden vid bryggan, hade samma
morgon, en timmas väg från staden, påträffats
flytande tom omkring på floden, och värden på
värdshuset "Storken" hade anmält, att föregående
afton en häst hos honom blifvit inställd, hvars
egare icke sedermera låtit sig af höra.

Vid dessa upplysningar vexlade fru Helena
flera gånger färg, men lät ej en stafvelse
undslippa sig, som skulle kuunat forråda hennes
kunskap om. saken, och aktade sig lika så väl, att
säga ett ord, som skulle inneburit rent ut en
osanning, När hon sedan åter blef allena, skref
hon brefvet till fru Martina Bruckcr i Augsburg,
förteg välbetänkt allt, som kunde göra sonens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free