- Project Runeberg -  Fem noveller /
110

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade sonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

DEN FÖRLOItADE SONEN.

uppförande misstänkt, och lofvade slutligen i
hjert-liga ordalag att vårda honom som en köttslig
moder, då hon, hvilket hon med en stilla suck
ditskref, icke af himlen funnits värdig, att under
sitt tak få herbergera en egen son.

Detta bref bar hon på eftermiddagen sjelf
till posten, åtföljd af sin dotter, utan hvars
sällskap hon nästan aldrig begaf sig utomhus. Ingen
af de båda talade ett ord om sin hemlige gäst,
och likväl hade ingendera en tanke för någonting
annat. På samma sätt om aftonen, när de
stillatigande sutto tillsammans vid sina spinrockar.
Först belt sent, då Donate kom och berättade,
att febern tilltagit, att den sjuke icke kunde finna
någon sömn, utan beständigt talade i yrsel, gång
på gång nämnde sin moders namn och begärde
att få stiga upp, för att sadla sin häst och rida
hem — då började de rådslå, huruvida det vore
klokast, att i hemlighet kalla en examinerad
kirurg, eller att förlita sig på den erfarenhet
och kunskap, Valentin inhämtat under den halfva
lärotid, han för 40 år sedan tillbragt bos en
fältskär, innan herr Amthor tog honom i sin tjenst.
Fru Helena begaf sig slutligen sjelf dit upp och
undersökte såret. Detta gaf emellertid ingen
anledning till oro, och dessutom försäkrade den
trogne sjukskötaren, att det förvirrade talet, som
till den grad förskräckt Donate, härledde sig
från ynglingens blodfullhet, och ban ansvarade
för, att inom tjugofyra timmar skulle all fara
vara förbi. Fru Helena visste, att den gamle
brukade öfverväga sina ord, innan ban öppnade
sina läppar för att uttala dem. Hon stod en
stund vid den febersjukes säng, men ban
igenkände henne icke, blott en gång till hälften, då
ban oförmodadt grep hennes hand och kallade
henne moder samt mecl plötsligt uppklarnade drag
började förtroligt tilltala henne, att hon icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free