- Project Runeberg -  Fem noveller /
111

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade sonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRLORA DB SONEN.

111

skulle tro, att han skänkt sitt hjerta åt herr
Aufdembühels dotter, hon visste ju, att han icke
skulle gifta sig förr än lian funne någon, som
liknade henne, ocli derefter på fransyska en häftig
tillrättavisning åt flickan från värdshuset, att hon
skulle hålla sig från hans hals, hon utspillde ju
allt vinet öfver hans tröja, ringen på hans finger
kunde hon i alla fall icke locka af honom, och
dylika feberfantasier. Men den kloka frun, som väl
kände menniskorna, såg i allt detta blott ett
vittnesbörd om en god, oförderfvad själ och kände
den moderliga böjelse, hon fattat till den
främmande unge mannen, som himlen på ett så
underbart sätt lemnat i hennes vård, timme efter
timme växa, så att hon nästan inför sig sjelf
förskräcktes, öfver att denne yngling höll på
att tillvälla sig den plats i hennes hjerta, som
sorgen öfver den förlorade sonen dittills odelad
innehaft.

Denna natt var orolig och likaledes följande
dag. Men alldeles som Valentin förutsagt,
inträdde under tredje natten ett välgörande lugn,
och då fru Helena påföljande morgon besökte sin
gäst. mötte han hennes blickar med fullkomligt
klara Ögon och rörde till helsning sin sårade
arm, som visserligen ännu var oanvändbar, men
stadd på bästa väg att läkas. Frun nickade till
honom att icke begå några dårskaper och i
förtid anse sig återställd, och. ehuru det friskaste
lefnadsmod redan åter spelade kring hans läppar,
lofvade likväl ynglingen allvarligt, att i allt låta
behandla sig som ett omyndigt barn. Men då
mor och dotter 0111 aftonen sutto viel den tända
lampan, och Lisabethli höll på att vid sin spiuctt
inöfva en sång, som nyligen kommit öfver från
Frankrike, klappade det sakta på dörren, ocli
när fruntimren, som icke voro beredda på ett så
sent besök, förskräckta ropade: "stig in!" inträdde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free