Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PBS FÖI5I.OKADK SONIiX.
bästa rätter och det eldigaste vin underlåta att
med saknad tänka tillbaka på den rena
bordduk, hvarpå vår piga der hemma framsatte, den
enkla födan. I ingen säng har jag under vägen
kunnat lägga mig, innan jag först utbredt min
kappa öfver lakanen. Och nu finner jag hos eder
allt, nästan som hos min älskade moder, endast
dyrbarare och med den skilnad, att jag der måste
vara son och dotter i en person, då er son, efter
hvad min gamle vän der berättat mig, är ute
på resor, under det en dotter, uågot som miu
moder länge förgäfves önskat sig, sitter hemma
hos eder.
Vid de sista orden smög sig den gamle
tjenaren, som blef förlägen, då den frånvarande
sonen nämdes, ut ur rummet; men Lisabethli
kom modern till hjelp, i det hon skalkaktiga
sade, att man ofta önskade sig sitt eget kors, och
att om modern ville vara uppriktig, så skulle hon
äfven heldre vilja utvälja sig ett annat sällskap,
än en så oförståudig dotter, som icke hade
någonting annat i hufvudet än joller och dårskaper
som försinkade halfva dagen, som gjorde steken
för brun och soppan tör blond och förslösade en
hel guldgrufva på tyger ocli band. — Härvid
anmärkte modern med ett halft leende, att
bilden visserligen vore lik, men väl mycket målad
i svart, och att huru som helst, måste en hvar
underkasta sig, hvad himlen sände en, såsom
straff för ens synder. Och i det hon sade detta,
blef uttrycket i hennes ansigte åter helt
bekym-mersfullt, vid tanken på, att detta, hvad henne
beträffade allt för mycket besannade sig. Men
de båda uuga märkte det knappt, utan fortforo
i den gladaste ton att formera hvarandras
bekantskap, ehuru det likväl å andra sidau föreföll
dem, som liade de redan känt hvarandra öfver år
ocli dag. När Lisabethli uppstod från spinetten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
