- Project Runeberg -  Fem noveller /
140

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 geoffroy ocii garcinde.

Portvakten, som aldrig tillförene sett sin
lierre sådan, skulle ej så snart hämtat sig från
sin häftiga förskräckelse, derest icke hästen
under sorgligt gnäggande störtat ned vid hans sida.
Genom ryckningar i tygeln och vänligt tilltal
lyckades han åter få honom på benen och släpade
sedan det fullkomligt utmattade djuret med sig
in i stallet, der ban rikligt försåg det med
foder. Sedan lopp han, alltjemt mumlande för sig
sjelf -och anropande goda makters bistånd, till
denne Geoffroy, hvilken grefven önskat toäffa.

Den yngling, som bar detta namn, bodde i
ett enstaka, med murgrön fullständigt bepansradt
torn, tätt bredvid borggrafven, och som det knappt
börjat dagas, låg ban ännu försänkt i den
©förderfvade ungdomens djupa sömn. lian var en
systerson till grefven, föga mer än tjugo år
gammal, frukten af en olycksbringande
kärleksförbindelse emellan den hög väl borna fröken Beatrix
och en kringresande trubadur, som i anseende
till huset Malaspinas stolthet, icke kunnat finna
någon annan väg att vinna sin älskade, än att
bereda henne tillfälle till .flykt. Herr Rambaut,
den gamle grefven, hade, så snart han erfor den
skymf, som tillfogats hans familj, endast tagit
med sig sin son Hugo, och derpå hade far och
broder ännu samma natt sökt finna rofvarens
spår. Först efter sju dagars förlopp återkommo
de ridande i skridt, med en hvilstol emellan sig,
hvari den unga grefvinnan låg, med snöbleka
kinder och mera lik en vaxbild, än eu lefvande
varelse. Brodern hade nedstucket hennes älskade,
och fadern hade bedt den döende taga hans
förbannelse med sig till helvetet. Efter den dagen
hade hon ej talat ett ord till någon af de båda,
utan lefvat i sitt enkesäte, ofvannämnda torn,
der hon gaf lifvet åt en gosse, utan att klaga,
men äfven utan någon önskan till försoning, huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free