- Project Runeberg -  Fem noveller /
149

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

geoffroy ocii garcinde.

149

att hon i synnerhet måtte beskyddas for
stämplingar från djerfve riddares och misstänkta unga
kusiners sida.

Gareinde, som red framför dem på en
hästlängds afstånd, afbröt detta elaka skämt, i det
hon med sin milda stämma, dock utan att se på
Aigleta, förebrådde henne hennes obetänksamma
ord. Det vore syndigt sade hon, att till lön för
den myckna kärlek och godhet, de åtnjutit, nu
utbasunera de stackars, sorgligt inspärrade
varelsernas alla menskliga svagheter, och hon för
sin del skulle aldrig förgäta, att liou, den
moderlösa, der funnit en öppen famn. Den muntra
flickan, som i GeoÖroys närvaro nödgades mottaga
denna lilla välförtjenta lexa, svarade endast med
några förlägna ord, att hvarje fågel sjöngo efter
sitt näbb, och det kunde nu ej hjelpas.

Hon började nu äfven förarga sig öfver, att
den vackre junkern, som red vid hennes sida,
höll sig så främmande, som hatle han icke förr
i verlden dagligen sett henne, då likväl hon
alltior väl mindes, huru hjertligt hon redan då för
tiden bemött honom, och huru hon alltid vid
deras barnsliga lekar sökt ställa så, att "Jaufret*
— så kallades ban i huset — kom att tillhöra
hennes parti; han måste befria henne från
draken eller med en kyss uppväcka henne ur
troll-sömnen. Hon betraktade honom, under det hon
inlät sig i ett likgiltigt samspråk med
ridknek-ten, och fann med allt mera stegrad förvåning,
huru vacker och manlig ban blifvit, med hvilken
lätthet han styrde sin eldige springare, och huru
ban derunder såg så djupsining ut, att man skulle
önskat ett sådant uttryck i ansigtena på alla
helgonen i klosterkyrkan vid Montsalvaire- Men
att ban alltjemt förblef så stum och, om äfven
hon vore för ringa för den högmodige herrn, icke
visade den ringaste håg att på något sätt göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free