Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
geoffroy ocii garcinde.
satte ingen tro till nunnornas påstående, att vi
ute i verlden ej skulle finna någon ro. Men se,
knappt hafva vi stuckit ut foten, så undflyr oss
redan sömnen. Och detta oaktadt ingen af oss
är förälskad — åtminstone icke jag. O heliga
jungfru i Montsalvaire, hvad skall det blifva, om
detta fortgår I Du får visserligen en förnäm man
och dertill så många älskare dig lyster, men jag
— om jag nu skulle råka bli kär i någon, som
jag icke kan få — så tror jag, att jag sätter
eld på en skog och sjelf rusar in i lågorna!"
"Hvad du yrar!" svarade Garcinde, utan att
lyfta hufvudet från kudden. "Tror du, att jag
skulle taga en man som jag icke älskade, eiler
att min fader skulle vilja påtvinga mig någon,
mot hvilken mitt hjerta uppreste sig? Vet du
ej, att ban älskar mig högre än allt annat i
verlden, och att den största sorg som kunde drabba
honom, vore om jag lede smärtor? Sof nu!
Vinet jäser i ditt blod. Jag börjar verkligen tro,
att du för tidigt blifvit utsläppt ur klostret."
"Amen," sade yrhättan, med abedissans djupa
stämma, ocli derefter skrattade hon sjelf
högljudt, men talade intet vidare och insomnade
före sin fröken.
På morgonen den andra dagen, hade hästarne
väl en timma stått sadlade på gården och
stampat, innan de båda flickorna visade sig på
dörrtröskeln. De nickade vänligt till Geoffroy och
samtalade ännu en stund med det goda folket i
La Vaqueira. Sedan sporrade de sina springare,
för att ännu fore middagshettans inträde
tillryggalägga den fyra timmars långa vägen till
Malaspina,
Under den återstående delen af vägen
talades icke mycket. Ynglingen var, oaktadt
nattens sömn, ännu blekare och dystrare än under
gårdagen, och sjelfva Aigleta försjönk i tankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
