- Project Runeberg -  Fem noveller /
164

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

geoffroy ocii garcinde.

skogar och falt, hus och landtgårdar, som jag
sedan år tillbaka vunnit af er, så att icke ert
barn behöfver lemna er som tiggare, utan ni på
gamla dagar åter kan lora ett lif, som anstår
er ställning! — Derefter hade ban ropat på
be-tjenten att lysa honom i säng och lemnat min
fader allena. —

Härvid gjorde Geoffroy en rörelse, som ville
ban tala. Men hon reste sig hastigt upp, gick
fram till honom och lade sin kalla, darrande hand
bedjande på hans knutua. "Kusin," sade hon,
"säg ännu intet; jag vet hvad ni täuker: att
det vore bättre, att som tiggare lemna hus och
hem och fly bort i den vida verlden, än att
underkasta sig vanära och öfverlemna sig med kropp
och själ åt en djefvul. Men betänk, att min
fader icke eger någonting mera qvar än sin ära,
sitt heliga obrytliga riddareord, och att dét illa
skulle anstå mig, hans dotter, att råda honom
att bryta sitt löfte. Likväl känner jag, att om
intet annat medel funnes att inlösa den pantsatta
äran och betala skulden, an att gifva min hand
åt denne afskyvärde friare, skulle jag dock
föredraga Gucls ära framför menniskors. Men låtom
oss hoppas, min vän, att detta sista val blir inig
besparadt. Jag liar dessförrinnan ett bref att
"skrifva till den. i hvars våld vi befinna oss, och ni
— om ni menar väl med mig — måste sjelf
öf-verbringa det till Gaillac och det ännu i dag; ty
innan jag känner svaret, skall mitt hufvud icke
lutas till sömn. Hvila först ut här ännu en stund
och tag någon föda. Jag vill gå och uppsätta
brefvet — man har i klostret alltid berömt min
förmåga i skrifkonsten — gifve Gud, att den nu
kunde komma mig till nytta! Se jag går nu
mycket lugnare ifrån eder, än jag kom hit ehuru
väl ni icke sagt mig något tröstande ord. Men
här, på det ställe, hvàrest vi som barn voro så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free