- Project Runeberg -  Fem noveller /
168

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

geoffroy ocii garcinde.

omvexlade med hvarandra, ända till dess hon
kommit till slutet. JDå reste sig föreläserskan
och, i det hon mätte grefven med en stolt blick,
sade hon: "helgonabilden må gerna komma. Jag
hatade henne, emedan jag trodde, att hon för
alltid skulle vända ert hjerta från oss och här
blifva allena herrskande. Men om hon håller,
hvad hennes bref lofvat, fruktar iag henne icke.
Ni är ej mannen att bära tagelskjorta. Peire
von Gaillac. Ni är van vid helvetets glöd och
skulle frysa i himmelsk hilt. Mon i helvetet är
mera glädje öfver en enda, som ledsnar vid ånger
och bot och vänder åter till de eviga lågorna,
än öfver nio ocli nittio fördömda. Derpå tömmer
jag denna bägare — och ni andra, svaren mig
på skålen!" — llon förde bägaren till sina
läppar och tog den icke derifrån, sålänge en droppe
fanns qvar. — Då drog grefven henne ned till sin
sida, och hviskade i hennes öra ett ord, hvaröfver
hon började att högljudt skratta."

Budbäraren, som öfverlemnat brefvet, tycktes
de alldeles hafva förgätit, Men brefvet sjelf kom,
sedan det gått ur liand och i hand, åter tillbaka
till grefven, dervid dvergen ryckte det till sig
och utropade: "du har läst dåligt, gudmor. Hör
på nu, med hvilken röst det bör läsas, lör att
jaga leendet från dina läppar!" Och nu började
han att ännu en gång högt uppläsa brefvet, på
samma sätt, som man i kyrkorna hör litanian
sjungas, och derunder vaggade ban med hufvud
och händer, alldeles som presten, clå han utdelar
välsignelsen. Hade åhörarne skrattat första
gången, så ville deras jubel nu aldrig taga en ända; de
höllo sig i sidan och framgnäggade responsorier.
Då öfversvallade mitt blod, jag sprang fram till
begabbaren, ryckte brefvet ur hans sköte och gaf
honom ett så kraftigt slag i ansigtet, att han
skrikande gjorde en kullerbytta baklänges och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free