- Project Runeberg -  Fem noveller /
178

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

geoffroy ocii garcinde.

skola säga, att det skett genom min list, för att
jag icke skulle behöfva betala min skuld, att
jag sjelf rådt dertill och hellre skänkt min sista
klenod åt en tiggare, än åt en fordringsegare,
som jag hatar!" — Och åter försvann denna bild,
och hon såg sig med sin vän på enslig stig,
upphunnen af påträngande förföljare — Herr Peire
von Gaillac nalkades för att nedgöra den som
röfvat hans brud, — såg sin Jaufret kämpa som
en förtviflad och likväl slutligen duka under för
öfvermakten samt med sitt hjerteblod,
framkvällande ur djupa sår, färga den gröna gräsmattan
— ocli hörde den hånskrattande segraren fråga:
"missunnar du mig min spelvinst, unge man?
Fordringsegaren utkräfver sjelf sin lön, när
gäl-deuären undanhåller honom den. — Då gick
genom hennes lemmar en rysning, som hade döclen
med sin kalla hand vidrört henne. Hon trodde
ett ögonblick, att hennes hjerta skulle stanna.
All hänryckning öfver hennes nyfödda kärlek var
derunder sönderkramad som af en iskall hand.
Hon visste, att hvad som midt i hennes djupa
nöd synts henne som en öfversvallande lycka hade
varit en falsk dröm; öfver tvenne varelser, som
älskat hvarandra högre än allt annat, skulle det
bringa död och förderf.

"För alla helgons skull," ropade Geoffroy,
som kände den älskade gestalten, tung som en
liflös kropp, hvila i sina armar, "återkom till
dig sjelf! Hvilka fruktansvärda tankar beherrska
din själ, och hvi röra sig dina läppar ljudlöst,•
som talade du med hädangångne? Låt mig fatta
tyglarne och vända om till lif, till frihet!
Andarne, som kringsväfva de der tinnarne, skola
icke mera få någon makt med dig, då du väl är
på andra sidan denna kulle. Vill du göra oss
olyckliga? Vill du rent af —"

Han förmådde icke fortsätta, när han fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free