- Project Runeberg -  Fem noveller /
180

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geoffroy och Garcinde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

geoffroy ocii garcinde.

matte väl icke umgås med vådliga planer eller
företaga något, som, om det misslyckas, gör mig
evigt olycklig?" Men hon log nu emot honom
med klara ögon, lade fingret sakta på munnen
och sade: "ni är den afundsvärdaste äkta man
uuder solen, herr Geoffroy, ty ni har en hustru,
som kan bevara en hemlighet. Men fråga mig
nu ingenting vidare. Hvarföre skola vi bekymra
oss om morgondagen? Äro vi redan i dag så
vana vid den äktenskapliga sammanlefnaden, att
vi kunna tala om saker, vigtigare än vår kärlek?
Säg, Jaufret, behagar jag dig verkligen mera än
Agnes de Sardin? Och var hennes hand, när
hon strök dina lockar, likväl icke mjukare än
min? Nej det går icke an, att du så lifligt
omfamnar mig; månen ser ju så mycket ned på
oss och vet kanhända icke, att du är min älskade
make. Kom in i skogen.; jag är dessutom trött
efter ridten och måste hvila ett ögonblick. Jag
vet ett ställe, der en bäck sorlar fram mellan
mossbeklädda stränder. Der växa blommor i
mängd, och der vill jag binda oss friska kransar,
ty de, som Aigleta gaf oss, äro fullkomligt
hoppressade. Arma flicka! Vet du väl att hon
älskat dig djupt? Men det kan numera icke
ändras. ingen kan vara tvenne hustrurs man;
det strider mot Guds bud — och jag, om jag
också icke är bättre än hon, är likväl den mest
olyckliga af oss båda — eller skulle hafva varit
det, om icke ditt hjerta, min älskling tillhört

mig–"

Under sådant tal, som likt ett berusande vin
trängde till ynglingens hjerta, gingo de åter
utför kullen och inträdde i skogen. Den trogne
hästen följde dem villigt med lösa tyglar och
betade stillsamt i deras närhet på den blomhöljda
skogsäng, der de lägrade sig. Hela clenna natt
sorlade bäcken så ljufligt, sjöng näktergalen så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free