- Project Runeberg -  Fem noveller /
189

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernskådaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stjernskådarj2n.

189

hon regelmässigt att hon ej önskade sig något
annat, än att få behålla hvad lion egde och att
kunna göra sin man så lycklig som han förtjenade
samt se sitt barn blomstra upp så som hon alla
nätter bad till sin skapare.

Detta sade hon till en början med en suck,
hvilken hon förgäfves sökte undertrycka. Men

med tiden började äfven sucken att försvinna.
* ♦

*



Det tycktes också, som skulle hennes
moderliga bön blifva hörd. När den lilla Beppina
växte upp, blef hon så kraftfull och älsklig, att
hon aldrig gjorde sina föräldrar någon sorg, och
att äfven fullkomligt främmande menniskor icke
kunde se sig mätta på hennes blixtrande ögon och
leende mun. Då hon var sexton år gammal,
föreföll lion redan som en ung qvinna, danad att
förrycka hufvudet på alla unga män. Till växten
var hon icke så stor och ståtlig som hennes sköna
moder, hvilken hon för öfrigt icke synnerligen
mycket liknande, utom till lynne och sinnelag.
Ty äfven fru Gioconda hade såsom ung flicka
varit bekant för sitt friska, klingande skratt och
sitt något fantastiska lynne, huru litet mau än
kunde spåra af allt detta hos den nu så
stillsamma qvinnan. Hos dottern återfann man ej
heller moderns mjuka blonda hår, utan i stället
en rikedom af tunga, bruna flätor, hvilka hon
bar i all deras naturliga skönhet, utan att
bekymra sig om det nyaste modets fordringar.
Hennes ausigtsfàrg hade under de första åren kanske
varit en smula for mycket brun, ehuru de sköna
svarta ögonen och de glödande läpparne samt det
varma blodet, som ofta färgade hennes kinder,
nog sörjde för, att lif och eld ej fattades. Med
tiden blef hennes hy mera blek och likasom öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free