- Project Runeberg -  Fem noveller /
197

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernskådaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stjernsk AJd a ren.

197

ned, en skugga af oro och väntan fördunklade
hennes leende ögon — i nästa ögonblick ryckte
det plötsligt till i hela hennes gestalt, och stolen,
mot hvilken hon lutade sig, var nära att förlora
jemn vig ten. Hon beherrskade sig dock hastigt
och gömde sitt hufvud bland växterna, som
om-gåfvo balkongen, för att icke blifva bemärkt
nedifrån gatan. Ty se, långt bort i fjerran nalkades
han, som dref hennes unga blod i snabb fart
från hjertat till kinderna. Han kunde dock ännu
icke hafva upptäckt henne midt igenom den
förmur af blommande växter, som omgaf hennes
luftiga bur, ehuru hans klara ögon redan på
långt håll stodo oafvändt riktade mot det gamla
huset. Hon deremot såg honom tydligt och
igenkände hans vackra, en smula öfvermodiga ansigte
med de svarta mustascherna och den hvita
halsen, omgifven af en ljus sidenhalsduk. Han bar
sin halmhatt i handen, så att hans svarta
krusiga hår kraftigt stack af mot den bleka pannan.
I andra handen höll ban en lätt spatserkäpp, med
hvilken ban slog takten mot gatstenarne till en
af Yerdis ..melodier, som ban sakta gnolade för
sig sjelf. Öfverhufvud taget var det en ganska
anslående gestalt, kanske likväl mera i de unga
flickornas ögon än i deras mödrar-?, eftersom de
sistnämnda nog veta, att den text, som står
skrifven i ödets bok, icke alltid lämpar sig för en
operamelodi.

Då han hade uppnått advokatens hus,
stannade ban och kastade upp mot balkongen en
blick, hvari nästan låg ett utmanande trots. Hans
ansigte fördystrades, då ban ännu icke kunde
finna hvad ban sökte. Han hostade ett par
gånger, men ingenting rörde sig bakom jerngallret
som omgaf den i luften hängande trädgården
ofvanför hans hufvud. Derpå fattade han
portklappen vid den tillslutna dörren, höll den ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free