- Project Runeberg -  Fem noveller /
206

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernskådaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

stjernsk å dÅren.

om du kan höra mig: Hvad jag nu sagt, skall jag
en gång försvara inför min skapare och domare,
och jag skall ej drabbas af någon skuld derför.
Du har aldrig lärt att älska din fader Beppina;
dock känner du honom tillräckligt för att veta, att
han orubbligt fasthåller vid, hvad han anser för
rätt. Du skall ej lemna detta lius, innan jag tilia,
ter det. Jag tillsluter nu denna dörr och öppnar
den först då, när jag af din egen mun erhåller den
försäkran, att du vill vara ett lydigt barn,
äfven om du icke kan vara ett kärleksfullt.
Försök att återvinna din fattning! Denna tygellösa
sorg . . ."

Dörren gick ljudlöst upp och modern
inträdde. Hon kastade en blick af den högsta
bestörtning på den gråtande flickan och på sin
makes dystra ansigte.

"För Guds skull, hvad vill detta säga,"
började hon, men en åtbörd af hennes man kom
henne att förstummas.

"Jag har sagt henne, hvad jag borde säga,"
yttrade han sakta; se nu till huru du kan lugna
henne. Det är så som vi hade fruktat," fortsatte
han med ännu mera dämpad röst. "Likheten
hade icke bedragit oss. Stackars barn!"

Dermed närmade han sig dörren, i det han
på sin hustru kastade en blick, som talade om
djup smärta, men ej hade någon skymt af
förebråelser.

Hon hörde honom gå ned för trappan. Sjelf
stod hon qvar midt i rummet, blek som en
marmorstod, med händerna, tryckta mot pannan,
liksom hade ett bedöfvande slag för ett Ögonblick
beröfvat henne all fattning.

Hastigt besinnade hon sig dock: hennes
dotters klagan väckte henne till medvetande om sin
moderspligt. Men då hon närmade sig Beppina
och knäböjde på mattan vid hennes sida samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free