- Project Runeberg -  Fem noveller /
210

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernskådaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

stjernsivadaren.

hvarföre clu ständigt är så sorgsen, och hvarföre
du aldrig samtalar med honom, som andra
liu-.strur med sina män. Hvarföre säger du honom
icke att han gör dig olycklig, dig sjelf och din
dotter? Nej du småler endast så stilla och mildt
som ett helgon."

"Var tyst mitt barn, var tyst," sade fru
Gio-conda i afvärjande ton. Du vet icke hvad du
talar. Nu måste saken yppas det märker jag.
Hvad som än må hända, är jag skyldig både
honom och dig att göra så."

Hon tog plats på en soffa ocli drog dottern
ned i sitt sköte. "Jag vill söka trösta dig," sade
hon, "på samma sätt, som då du var en liten flicka
och jag berättade dig en saga, för att komma
dig att glömma någon sönderbruten leksak. O
att jag sjelf hade liaft en moder vid min sida;
kanske skulle då mitt eget lifs dystra saga hafva
fått ett annat slut. Min fader hade ingen makt
med mig: ban afgudade mig, emedan jag var
mycket vacker, och alla menniskor prisade mitt
ljusa hår och mina blixtrande ögon samt
upprepade de skämtsamma infall, hvilka jag i
ungdomligt öfvermod kringströdde. Sjelf var jag
äfven stolt öfver att ingen tycktes vara mig
öfverlägsen, att jag hela dagen fick sysselsätta
mig med min toilette, med att skämta och sjunga
och att det icke fanns en enda ung man i bela
staden, som jag . icke med ett orcl eller en vink
af min hand hade kunnat förmå till hvad som
helst. Dessutom voro vi i goda omständigheter
och jag egde allt, hvad mitt hjerta önskade,
vackra kläder, dyrbara smycken och en boning,
som var ännu mera smakfullt och elegant inredd
än den vi nu bebo. Men jag tänkte endast att
allt detta blott var i sin ordning; för en så skön
bild vore den dyrbaraste ram knappast god nog,
och jag var allt för öfvermodig att anse någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:02 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/heysefem/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free