- Project Runeberg -  Valda noveller /
28

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAUL HEYSE

dem underlägsen omgivning, var han van att mycket
tänka över sig själv. Så fortsatte han att söka förklara
det intryck, den obekanta gjort på honom, och under
det hon av hans tystnad slöt, att han ledsnat på det
egendomliga samtalet, satt han och upprepade för sig
själv i tysthet allt, vad hon sagt, och sökte efter en
förklaring.

Därmed fortfor han, ända tills stycket åter lade
beslag på honom. Man kunde i hans ansikte tydligt läsa
de växlande stämningar, som i dikten följde på
varandra, fruktan och medlidande, lidelsefull uppbrusning,
förakt, vrede och hänförelse. Hans panna rodnade,
hans läppar andades hörbart, näsvingarna skälvde och
mot slutet fylldes de vitt uppspärrade ögonen av sakta
framkvällande tårar, som, utan att han tycktes märka
det, tillrade ned utför de kraftiga, men bleka kinderna.
Allt detta såg grannen. Hon kunde ej värja sig mot
ett växande intresse för den underlige mannen, ehuru
väl det första obehagliga intrycket, som huvudsakligen
framkallats av hans falska hår, ännu alltjämt dröjde
kvar i djupet av hennes själ. Därför skyndade hon sig
även, då ridån gått ned för sista gången, att stiga upp,
fälla ned floret och med en kort, stum hälsning
uppsöka utgången.

Hon såg, att han satt kvar, liksom förtrollad, och att
han icke besvarade hennes hälsning. Själv kunde hon
ej begripa, att stycket kunnat göra ett sådant intryck;
hon kände det ju tillräckligt för att längre kunna gripas
av det. Hunnen ut i aftonsvalkan, drog hon ett djupt
andetag av lättnad och slog in på samma väg, hon
kommit, längs flodstranden, för att undvika de mera kvava
och instängda gatorna mitt i staden. Några stjärnor
= 28 =======

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free