Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄ FÅNGAR
så starkt, att golvtiljorna i förstugan skakade.
Brudparet tycktes redan ha avlägsnat sig. Den övriga
ungdomen svängde om i salen; herrarnas omsorgsfullt
friserade lockar voro redan i oordning och blommorna i
damernas koaffyrer i trasor, men champagnen höll
stämningen uppe. Med en outsägligt likgiltig blick lät
damen där utanför, som ingen gav akt på, hela detta
virrvar brusa förbi. Hon var till mods, som om
hon ensam burit inom sig den rätta feststämningen
och trots sin ensamhet hade en bättre ställning än alla
dessa balskönheter. Hon var fattig och varken ung,
vacker eller välklädd, men hon hade dock på rak arm,
utan att veta eller vilja det, gjort en erövring i en man,
som helt visst i älskvärdhet överträffade alla de där
unga snobbarna på balen. Den lille hotelluppassaren,
som nu var ännu osäkrare på benen än förut, kom
uppför trappan, bärande en nyfylld punschbål, och störde
hennes drömmerier. Han frågade i förtrolig ton, om
hon ville smaka på varan, han kunde rekommendera
den. Hon avböjde kort och gott och bad honom bära
upp en kopp te på rummet. Därpå gick hon långsamt
upp till översta våningen och inträdde i sitt rum.
Det långt framskjutande taket tillät ej månstrålarna
att omedelbart intränga, men återskenet från den
mån-belysta himmelen där utanför spred en halvdager ända
till mitten av rummet, så att man tydligt urskilde
föremålen. Hon kastade sin parasoll på bordet och gick
genast fram till spegeln mellan fönstren, i vilken hon
för ett par timmar sedan betraktat sig så likgiltigt. Nu
var det nästan, som om hon förgätit sitt utseende och
ville studera det på nytt. För första gången misshagade
det henne ej. Hon försökte le och fann, att tänderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
