- Project Runeberg -  Valda noveller /
52

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

< i trtyym n-

_PAUL HEYSE_

sveko henne, hon sjönk ned på soffan och kunde till
slut med yttersta ansträngning få fram några ord.

"Min herre. . det är oförsvarligt. . jag förstår
icke.

"Min fröken," framstammade han, "jag ber
bevek-ligast om förlåtelse. . blott fem minuter. . det, jag har
att säga er, är så allvarligt, så viktigt. ." Hon reste sig
upp och började åter söka efter elddonet, och snart
flammade upp mellan dem den lilla blå lågan från en
tändsticka, och strax därpå brann ljuset.

"Jag kan icke tro annat, än att ni likaledes bor på
detta hotell och tagit fel på rum," sade hon nu lugnt
och med eftertrycklig ton. "Vad ni nu möjligen ännu
kan ha att säga mig, för det blir tids nog i morgon vid
dagsljus."

Hon väntade, att han nu med en ursäkt skulle
anträda återtåget. Men hans osäkra hållning var nu
med ens försvunnen. Han tog endast ett steg tillbaka,
men blev sedan lugnt stående, stödd mot dörren till
ett stort skåp, och sade vördnadsfyllt, men fast, likt den,
som ej låter sig ledas vilse från sitt beslut:

"Timmen är ovanlig, fröken, jag vet det nog; men
vad jag har att säga er är ännu ovanligare, och så må
det ena få urskulda det andra. Kanhända också att
det är fara med uppskov; vem vet, vad som händer
oss i morgon? Jag behöver blott möta någon av
föreståndarna vid fängelset för att genast bli släpad dit
igen och ha förspillt min räddning kanske för evigt.
Bliv icke förskräckt, det är endast bildligt tala. Jag
är ingen förrymd straffånge, såsom ni kanhända ett
ögonblick trott. Blott i samma mening, som ni själv
kallade er en fånge, är jag också bunden till händer
. ■ 52 .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free