Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•g i ...........i »nyflg-."’ —».
__TVÄ FÅNGAR__
och fötter, visserligen mycket fastare och hårdare än
ni, ty mina handbojor skära in i köttet, och jag kan
blott fila, icke draga av dem. Men sätt er då, fröken.
Jag fruktar annars att trötta ut er än mera, ehuru jag
vill söka fatta mig kort. Senare, hoppas jag, skola vi
få bättre tid att utförligt byta tankar och ord om alla
lidanden, vi utstått. O, dyra fröken, förlåt, att jag
vågat. . om ni visste, hur det ser ut inom mig. . vilka
stormar. . vilka undertryckta kval, och att därvid visa
en lugn uppsyn och ge tröst åt andra, som ofta ej äro
hälften så eländiga.
Hon såg på honom med en prövande blick, som om
hon nu för första gången betraktade honom.
"Ni är icke, vad tii synes, min herre; denna dräkt
tillhör icke er. . ni är präst I"
I stället för svar sänkte han huvudet mot bröstet
och stirrade in i ljuset.
"Min dyra, dyra fröken," fortfor han efter en lång
paus," döm mig icke, förrän ni hört mig. Min historia
är kort. Jag är ett hittebarn, i min tidiga ungdom
upptogs jag av en prästman i hans hus och behandlades
som son, undervisades sedan i ett prästseminarium
och kom efter prästvigningen i ett grevligt hus såsom
lärare för ett par gossar. En mycket vardaglig historia,
som ni ser. Märkvärdigt är väl inte heller, att hos en
tjugoåring, hittills berövad all glädje i livet, det gror
och skjuter våldsamt fram alla slags jordiska drifter,
när han plötsligt blir försatt i varmare luft och
yppigare jordmån. Det fanns i detta hus en dotter, som
förvred huvudet också på annat folk än den tafatte
informatorn i prästrock. Och hon var, trots denna dräkt,
icke nog okänslig för den ofärd, hon anstiftat, att en
1 53 =====
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
