- Project Runeberg -  Valda noveller /
56

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

>b

PAUL HEYSE

slog sig ner hos henne och alldeles tycktes glömma
hennes närvaro.

"Jag beklagar er visst," sade hon slutligen. "Er
tillvaro är nästan omänskligare än min. Men varför har
ni valt denna sena timma för att säga mig allt detta. .
varför icke i morgon?"

Han rusade upp och gick åter fram till henne.

"Fröken," framstötte han häftigt, "hav tålamod med
mig ännu några minuter. . det blir svårt för mig —
det ser jag nog — att icke i era ögon förefalla som en
vansinnig. . kanske är jag det redan till hälften. . den,
som i vissa fall ej förlorar förståndet. . ja, det har
kanske gått långt, men ännu ej till det yttersta. Ännu kan
jag botas, liksom ej heller ni är helt förlorad, och om
det gives en försyn — förlåt detta "om", men jag har
ofta varit nära att tvivla på Guds tillvaro I. . nå väl,
han räcker mig nu ett finger, och han skall ej vredgas,
om jag fattar hela handen. Det kom för mig som en
himmelsk uppenbarelse — redan nyss, då vi gingo vid
floden — och sedan . .ja, varje ord av er har stärkt
mig i min tro. . och då jag så tänkte, att någon
tillfällighet åter kunde göra räddningen om intet. . skall
ni nu betrakta det för en straffvärd efterhängsenhet,
att jag vågade förgå mig litet mot bruket och knacka
på här hos er, vad än kyparen måtte tänka, då jag
frågade honom efter numret på ert rum?"

Hon blev röd över hela ansiktet. "Min Gud," sade
hon, "det har jag inte alls tänkt på I Ja visst, hur
kunde ni finna till mitt rum? Och nu — nu vet hela
hotellet, att ni är hos mig. . o, det är skamligt, det är
obarmhärtigt, oförsvarligt. . det är straffet för mitt
förtroende, för mitt deltagande. .".

= 56 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free