- Project Runeberg -  Valda noveller /
73

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Uwa^^s diä
TVÅ FÅNGAR

god mot mig, Josef; det är oförsvarligt av mig att löna
dig så; men nu skall jag uppföra mig bättre. Mina
melankoliska nycker skola ej mer förstöra livet för
dig."

"Nej," ropade han och fattade hennes hand, som
han åter lade på sin arm, "säg mig bara allt, jag har
rätt därtill; du är ju min hustru, min livsföljeslagerska,
vi måste dela allt, som himmeln skickar oss. Huru
ofta har jag icke framhållit detta för de brudpar, jag
vigt samman! Nu är det min egen tur att handla så.
Men om du har mig kär, Klara, så se allt på samma
sätt som jag. Vi kunna ej längre vända om, vi måste
fram med god vind. Väl ser jag, att ditt hjärta mången
gång kännes tyngre än mitt. Du har ju lämnat
människor kvar, som stodo dig nära, om de än plågade
dig; jag har blott lämnat ett ämbete, som var ett
helvete för mig. Nu ha vi ingenting annat än oss
själva, därvid måste du vänja dig. Om jag varit
klokare och känt dig bättre, skulle jag aldrig yrkat på
ett uppehåll här. Det var i grunden ett barnsligt
infall att hellre välja "Schiller" för vår överfart än en
annat båt, blott därför att vi gjort varandras
bekantskap på "Kabal och kärlek". Nu är det en gång gjort,
och tiden går väl tills i morgon kväll. Se inte bara rätt
fram, käraste, utan gör som jag och se på gatorna,
butikerna, människorna I Är det inte som i ett
sagolikt tittskåp? Man hinner aldrig riktigt besinna sig.
så fort växla bilderna."

Hon tryckte sakta hans arm.

"Du är så god, Josef! Hav bara tålamod med migj
An en gång skall jag bli ung, hoppas jag!"

De hade gått vägen fram utan plan eller mål och
= 73 _

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free