- Project Runeberg -  Valda noveller /
115

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I GREVESLOTTET

enkel måltid. Ser ni, den tiden grevarna ännu voro
katoliker, begagnades denna sälen till kapell. Sedan
stod den länge neddammad och förfallen, tills greve
Henrik, vår nuvarande greve Ernsts far, lät bortflytta
altaret, bilderna och stolarna och här inreda en
matsal. Ni kan ännu se de små halvrunda kornischerna
därborta, där golvet är upphöjt och överspikat med
bräder. Där ser ni, där står herrskapsbordet, vid
vilket greve Henrik, så länge han levde, spisade varje
afton tillsammans med tjänstemännen, jägmästaren,
slottsfogden (då ännu icke monsieur Pierre) och
förvaltaren, och jag med tjänstefolket, som då var mycket
talrikt, satt där nere vid stenbordet. Då sade ingen av
oss ett ord, och greven gjorde sällan någon fråga. Men
fick han förnäma gäster, då dukades det uppe i salen,
och sammaledes om middagarna, som han alltid
spisade ensam tillsammans med fru grevinnan. Nu vill
jag ännu en gång tända ljusen i armstaken på
herrskapsbordet; vem vet, om jag någonsin mera i livet får
se dem brinna!"

Hon bredde en fin, snövit duk på bordet och satte
på den en femarmad ljusstake av massivt silver, och
snart var en måltid framsatt, som, även om den varit
enklare, än den var, skulle smakat mig förträffligt
efter den långa vandringen. Medan jag åt och drack,
avlägsnade sig den gamla damen och lämnade mig
ensam i min tankfulla stämning, ty även drängarna
hade gått ut ur salen. Jag blickade nu nedåt det
ödsliga rummets dunkla djup, i vilket månskenet
strömmade in genom några smala spetsbågsfönster. Takets
korsvalv vilade på några pelare, som voro fullsatta med
väldiga hjorthorn, och dylika prydde också med regel-

. , U5 . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free