- Project Runeberg -  Valda noveller /
129

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•<T i1 r mrig^gc, , ■

_I GREVESLOTTET_

ställe ha tagit upp blomman, stuckit henne i
knapphålet och triumferande sprängt därifrån med sitt rov.’
Han såg förvånad på mig.

’Flor,’ sade han, ’du vet sannerligen mer om sådanu
saker än jag, fast du är ett fruntimmer.*

’Kanske just därför, att jag är det,’ svarade jag.

Ja» ja, den fröken har antingen bra litet förstånd,
eller också behagar ni henne inte.’

Det sade jag naturligtvis på skämt, ty huru skulle det
väl kunna vara mitt allvar, att han inte skulle behaga
en flicka! Men han blev alldeles tyst, och jag såg på
honom, att han fullt och fast trodde, att den sköna
inte tyckte om honom. Blott en gång till red hein till
staden. Sedan stannade han dyster till sinnes hemma,
talade med ingen, satt för det mesta på sitt rum och
skrev, jag tror till och med, att det var vers, spelade
flöjt och magrade så, att greve Henrik, då han kom
tillbaka till slottet, var mycket missnöjd med hans
utseende och häftigt förebrådde honom, att han suttit
inne för mycket. Jag blev också tillfrågad, om junkern
varit sjuk. Att han led av kärlekskval ville jag inte
tala om för greven. Junkern skulle aldrig ha förlåtit
mig det, och greve Henrik skulle bara skrattat åt det
Således blev det beslutat, att min unge greve och
monsieur Leclerc skulle ut på resor för en tid, och
båda voro ganska nöjda därmed. ’Flor,’ sade junkern,
’det är bra, att jag kommer bort, livet här har mist allt
behag för mig.’

’Res med Gud, käraste junker,’ sade jag till
honom. ’Världen är så skön, har jag hört sägas, att man
på resor inte kan vara sorgsen länge.’

Han såg på mig med ett misstroget leende, men
===== 129 =====

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free