Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.i, >>■> crg-vjr-i t(f
I GREVESLOTTET
het vår tyska värld, synes allt så renligt och snörrätt
som i en holländsk trädgård; vad de hederliga
husfäderna och herrar skolmästare eller till och med de
välvisa professorerna inte sörja för, det sörjer
vällovliga polisen för. Rör sig vilddjuret någonstädes hos
människan, så är polisen genast framme och tager hand
om det. Men vilddjuret låter icke skämta med sig.
Det måste dricka blod, och får det icke dricka hela
såar därav, så suger det ut det droppvis ur sin kära nästa
och förvandlas till ett eländigt, krypande husdjur. Tvi
våra tama, småaktiga, lumpna sällskapslaster! Tråkiga
äro de till på köpet, och gäller det en gång en stor
handling, som icke kan komma till världen utan fullblodigt
trots, då lämna de detta usla släkte nesligt i sticket.
Den, som är så rädd för blod, och inte en gång törs
trampa sönder en mask, skall icke han jämra sig, även
då det är fråga om att gjuta sitt eget blod? Dåtidens
parisare hade druckit brorskål med döden, och därför
vunno de också slaktningarna åt kejsaren.’ — Och så
berättade han, huru hans herr fader, ännu före
Napoleons tid, varit med och dansat på en bal, som
kallades Bal des Zéphyrs, nämligen på gravplatsen till en
kyrka, vars namn fallit mig ur minnet. Över portalen
hade varit en transparang med inskriften "Bal des
Zéphyrs", och nedanför sågs en i sten uthuggen
döds-skalle över två i kors lagda människoben, och där
dansade man mellan gravarna och omkring gravstenarna
som galningar ända till ljusan dag.
Under alla dessa berättelser satt min dyre, unge
greve alldeles tyst mitt emot sin far, och jag såg
ganska väl på honom, att han liksom jag fann dem
gudlösa. Men han svarade helt saktmodigt och talade om
= 147 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
