- Project Runeberg -  Valda noveller /
151

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- »Sr^C" -

I GREVESLOTTET

Därför försov jag mig också mycket riktigt alldeles
emot min vana och skämdes icke litet, då jag såg den
klara solen skina in genom mitt fönster. Man kunde
från min kammare se ned i den lilla köksträdgården,
som mamsell Gabriella anlagt, och då jag tittade ut,
såg jag henne också redan gå fram och tillbaka
mellan trädgårdssängarna och skära grönsaker till bordet
och lägga i en korg. Jag ämnade just ropa åt henne,
att jag sovit så länge, då jag får se greve Ernst träda
ut ur skogen och gå fram emot den lilla trädgården.
Han hälsade på henne, och jag såg, huru hon helt
obesvärat reste sig upp och mycket vördnadsfullt
besvarade hälsningen. Inte minsta tecken till att hon
kände igen honom, och icke heller, under det han
samtalade med henne, ett spår till någon hågkomst eller
förlägenhet över att nu stå ansikte mot ansikte med
sin forna danskavaljer som husbonde. Han var
uppenbarligen vida mer förlägen än hon. Och då de nu gingo
sida vid sida genom den lilla trädgården, måste jag
tillstå för mig själv, att vore så verkligen Guds vilja,
kunde man svårligen finna ett skönare par, och i detta
ögonblick unnade jag det stackars barnet all ära och
glädje i världen, endast hon gjorde min unge greve så
lycklig, som han förtjänade.

Men människan spår, och Gud rår, säger
ordspråket. Det skulle jag få besanna även denna gång.

Jag hade icke länge stått så och betraktat dem,
förrän monsieur Pierre brådskande kom in i trädgården
och underrättade, att greven önskade tala med sin
herr son.

Kort därefter redo också båda bort, och de togo
sig bra ut, den ståtlige fadern på sin vilda svarta hingst
= 151 =====

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free