- Project Runeberg -  Valda noveller /
153

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



.iinpgnjri
I GREVESLOTTET

ett öga riktat på fadern och ett på sonen, hade de
företett en behagligt skelande anblick.

’Ack, Flor,’ sade han, ’det var riktigt ägnat att
ingiva mig leda för dessa ståndsmässiga
äktenskapsförbindelser. Jag misstänker nästan, att min far med flit
föranstaltat denna fest genast på första dagen för att
varna mig för landets döttrar och låta mig rätt tydligt
känna frihetens värde. Han vet nämligen, hur ogärna
jag skulle besluta mig för att avgå till beskickningen i
Stockholm, dit man gärna vill sända mig. Jag skulle
så mycket hellre stanna här i min skog och åter bliva
en riktig jägare och med tiden även bonde, och du,
Flor, trogna själ, skulle, om jag känner dig rätt, icke
jaga mig bort härifrån. Men jag behövde endast
framkasta detta såsom ett romantiskt hugskott för att
märka, att jag skulle förspilla min fars sista goda tanke
om mig, därest jag tänkte på att stanna. Och jag har
orsak,’ sade han med ett milt darrande tonfall i rösten,
som gjorde mig förskräckligt bedrövad, ’jag har all
orsak att inte ställa den faderliga vänskapen på allt
för hårda prov. Man har dock endast e n far.’

Stackars barn! Det var den enda gången, han lät
märka, huru det smärtade honom att aldrig finna
någon kärlek hos sin far.

’Käre greve Ernst,’ sade jag, ’ni vet, hur innerligt
jag unnar er allt, vad ert hjärta önskar. Men man
måste antingen vara mycket lycklig eller mycket
olycklig för att vid unga år kunna trivas i denna enslighet.

’Hur kunde du då stå ut med det, Flor?’ frågade
han.

’Jag kände mig ju lycklig,’ svarade jag, ’att få
uppfostra en så älskvärd junker, som aldrig lät
mig.mär-===== 153 =========

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free