Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I GREVESLOTTET
det berättas, att greve Henrik äktat sin hushållerska,
för att genast göra anstalter för förlovningen. Men jag
måste likväl neka mig detta skämt. Inte därför, att
jag har några invändningar att göra mot din smak.
Hon är dessutom av god familj och har en takt, som
mången grevinna kunde avundas henne. Det kan
ändock icke bliva något utav, låt det vara nog, Ernst I
Men jag vill i alla fall tala med brodern, allt skall nog
låta ordna sig efter önskan; lämna mig blott en stund
ensam! — Nå,’ fortfor han, då sonen ännu icke släppte
hans hand. ’Är du ännu ej tillfredsställd, då jag visat
dina förslag så mycken ära som att ett ögonblick finna
dem helt antagliga? Ännu en gång, låt det vara nog I
Jag igenkänner i allt detta ditt goda hjärta, som unnar
mig allt gott. Men hjärtat är en lättsinnig narr, som
först kommer till besinning, då det är för sent.’ Och
så fortfor han att tala ännu vidare, men såg därvid
ej på sonen, steg upp, gick bort till flygeln, slog ett
par ackord och gick därpå fram till fönstret, som han
hastigt stängde. ’Ni förtiger någonting för mig,’ sade
sonen, ’ni är upprörd; det är något i vägen för min
bön, som ni icke vill anförtro mig. Jag vet, vad ni
tänker om ståndsskillnaden. Detta kan det således ej
vara. Men vad är det då? Ty att fröken icke är er
likgiltig, har er rörelse förrått för mig.’
Han väntade förgäves på ett svar. ’Jag vet,’ sade
han slutligen med djup bedrövelse, ’jag har aldrig
funnit vägen till ert förtroende, hur allvarligt jag än sökt
den. Aldrig har detta smärtat mig mer än i dag! Men
jag glömmer, att detta samtal redan varat allt för länge
för er. Ni finner det löjligt, att sonen gör det till en
hjärteangelägenhet för sig att se sin far lycklig. Jag
= 181 =====
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
