Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
..... ■»fcqftfrii*
I GREVESLOTTET
sades till långt efter midnatt, och den unga grevinnan
dansade med var och en, från förvaltaren till
jägmästarebiträdet, så att man länge talade därom i hela
grannskapet. Men jag saknade vid allt det bästa och
kunde icke ett ögonblick vara riktigt av hjärtat glad.
Min dyre greve Ernst hade ju icke kommit tillbaka
den där middagen, och jag hade icke en gång fått taga
avsked av honom, och under bröllopsmusiken måste
jag oupphörligt tänka på, huru han kanhända i detta
ögonblick befunne sig ombord på väg till Sverige och
i den kalla natten endast hörde vindens sus och
vattnets brus omkring kölen. På slottet blev för övrigt
efter bröllopet allt sig tämligen likt, utom att vi nu
sade "nådig grevinna" i stället för "mamsell
Gabriella", att det grevliga paret dagligen gjorde utflykter
till häst, samt att vi även hörde greven spela mången
timme igenom, under det hans sköna fru sjöng därtill.
Besök av grannarna hördes inte av, ty de visiter, som
vårt herrskap gjorde på granngodsen, blevo
obesvarade. Vår greve bara skrattade däråt, och i allmänhet
syntes hans goda lynne numera icke kunna fördärvas.
Förekom något bråk ibland tjänstefolket eller begicks
något fel i slottet, som man förr knappt vågat tala
om för honom, behövde man nu endast säga det till
grevinnan, hon förstod att ställa allt tillrätta och hade
makt över de vreda andarna inom honom. Blott en
gång upplevde jag, att alla hennes böner voro fåfänga.
Det var strax efter nyåret — vi hade djup snö och
sutto flera dagar liksom inmurade i skogen — då
greven mottog en inbjudning till hertigens hovbal, på
vilken alltid hela adeln brukade infinna sig, och där vår
greve föregående vinter icke heller saknats, ehuru han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
