Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Början och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL HEYSE
Jag kunnat lyckligare vara
Och lyckligare också göra!
I detsamma genljödo snabba hovslag nere på gatan,
och hon flög till fönstret. En ryttare sprängde fram
på en vacker arabisk skimmel genom dimman, som
åter slöt sig tillsammans bakom honom, och
andedräkten. stod som ett moln ur djurets näsborrar. Hennes
blick hängde med feberaktig glöd vid den stolta,
manliga gestalt, som så lätt tyglade den eldiga hästen.
Vilket avstånd mellan denna ridderliga säkerhet och
den veka, tankfulla ynglingaföreteelsen I Och dock
hade hon genast insett, att den innersta kärnan blott
utvecklats, ej förändrats. Månne han verkligen
frigjort sig från den gamla skyggheten och sagt ett ord,
som bunde honom? Hon darrade vid tanken. Nu hörde
hon honom komma uppför trappan, och hennes gamla
vana vid självbehärskning förblev henne trogen. Då
dörren öppnades och Valentin inträdde, voro hennes
drag lugna, så högt än hennes hjärta klappade.
Hon gick vänligt emot honom och räckte honom
handen.
"God morgon," sade hon. "Gott, att ni håller ord.
Er hästs triumferande hovslag ha redan förrått, att ni
återkommer som segrare."
"Eugenia!" svarade han. "Ni måste sannerligen
hålla mig räkning, för att jag uppträder inför er,
ehuruväl jag är viss på att bli mottagen av er med spott och
spe. Hela vinsten av gårdagen är hästen där nere,
som jag betalt kontant, och detta äpple, som jag
stulit." Han lade ett vackert, vaxgult äpple på bordet
. 210 —*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
