Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleopatra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL HEYSE
kastat en flyktig blick på landskapen på väggarna,
fram till en hög dörr mitt emot förhänget.
"Vart kommer man här?" frågade hon.
"In i sängkammaren, kära tant," svarade han hastigt.
"Betjänten skall lysa er. Ni måste se det vackra
toalettbordet, jag bestämt för Cecilia. Själv har jag, så länge
jag huserar här ensam," fortfor han i gladare ton,
"slagit upp mitt läger i denna nisch. Men bilden kommer
väl nu att driva bort mig, ty den är verkligen allt för
underlig. ..."
Han tystnade och såg åter med ett nästan
ängsligt forskande uttryck in i det mörka, sorgsna anletet
på den olyckliga drottningens bild.
Då kände han Cecilias arm om sin hals.
"Min älskade," sade hon, "om det är ditt allvar, att
vi här skola frukostera tillsammans de vackra
morgonstunderna, och att jag här skall vänta på dig om
aftonen, då du någon gång kommer hem sent, så låt taga
bort den ohyggliga bilden ur nischen, ja, lämna den
hellre tillbaka åt konsthandlaren, ty den
sammanpressar mitt bröst, som vore den det förfärligaste, jag
någonsin sett, som om jag måste dö, i fall jag nödgades
tillbringa en hel natt i samma rum med denna döende.
Är det verkligen något skönt? Jag blygs ej att fråga så.
Jag har aldrig dolt för dig, att jag ännu ej har sinne
för åtskilligt, som du beundrar. Men så mycket
jag än ytterligare hoppas få lära mig genom dig och
genom vår lycka — det vet jag, att jag aldrig skall
kunna betrakta denna bild utan fasa. Jag har ju själv
hört dig säga, att ett sant konstverk skall befria själen,
även då det uttrycker det mest smärtsamma. Men
kän-===== 252 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
