- Project Runeberg -  Valda noveller /
308

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleopatra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAUL HEYSE

tryck av hela hennes företeelse. Nu kom han dagligen,
och hon tillät honom att modellera hennes bild.
Hennes namn, hennes härkomst, hennes hjärtlidande
föranledde honom att därav göra en Kleopatra. Jag
frågade honom, varför han tillagt färgen. "I allt,"
svarade han, "som omgav hennes person, ända till
formen på hennes naglar och det blå tatuerade märket
på hennes arm, var jag så vansinnigt förälskad, att jag ej
gav mig ro, förrän jag efterbildade även det mest
obetydliga. Jag hoppades att under arbetet komma
henne närmare, men snart såg jag, att det var
förgäves. Ej heller försökte hon någonsin att draga mig
till sig, och min lidelse, som jag slutligen ej mer dolde,
tycktes blott inge henne medlidande, utan att ens ett
enda ögonblick smickra henne. Hon tillhörde redan
en annan, hade hon svarat på hans ärliga, enträgna
frieri, och så länge han vore i livet, skulle hon synda
mot Guds bud, om hon gifte sig. Han hade sedan
uppmanat henne att sätta hans kärlek och trohet på
något prov; han kunde ej med tystnad åse, att hon
ginge under för den trolöse tillbedjarens skull. Då
hade hon en dag svarat honom, att om han ville göra
något för henne, skulle han resa till Tyskland och
fråga, om hennes älskade ännu vore i livet. Hon
kunde visserligen blott säga honom mitt förnamn och
att jag vid den och den tiden rest till Berlin, men hon
hade beskrivit mig och inskärpt hos honom att blott
framför allt medtaga bilden; finge jag se den, skulle
jag nog erinra mig allt. Så hade han då verkligen
med motsträvigt hjärta brutit upp, till en del för att
undfly plågan att dagligen se henne och ständigt gå
från henne med samma hopplöshet. Det hade dock
===== 308 .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free