- Project Runeberg -  Valda noveller /
319

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<i .»■^pflfl——. < p.
__VID DEN DÖDA SJÖN_

ungefär två år i huset, då mina fosterföräldrars
innerligaste önskan uppfylldes och ett barn beskärdes dem,
den skönaste, mest begåvade, huldaste varelse, jag
någonsin sett. Med ens blev luften i huset klar, och själv
blev jag en förståndig, välvillig gosse, betagen som en
barnsköterska i den lilla flickan. Jag släpade på henne
timmar igenom, lärde henne gå och tala samt kunde
för henne glömma mina käraste sysselsättningar och
alla mina skolkamrater. Även mot föräldrarna var jag
som förvandlad, och de själva tycktes, i stället för att
nu finna mig umbärligare, fördubbla sin godhet och
städse betrakta oss som ett par köttsliga syskon, som
hade lika anspråk på deras ömhet

Sålunda förflöto åratal, och min broderliga känsla
för den lilla Ellen endast växte med åren, så mycket
mer som en sällsam likhet mellan våra skaplynnen allt
tydligare trädde i dagen. Ej heller hon var en av dessa
blida, fogliga, lättledda flickor, som göra sina mödrar
lika litet bekymmer som en gång sina män. Hon
kunde från den mest ystra uppsluppenhet plötsligt övergå
till djupaste svårmod, för så vitt man kan tala om
svårmod hos ett barn. Då smög hon sig oförmärkt
med allvarlig uppsyn ur trädgården, där hennes små
väninnor rasade och skrattade, bort till min
gymnasistkammare, satte sig mitt emot mig vid skrivbordet
och började läsa i någon av mina böcker, lika gott
vilken. Jag var redan i skolan med liv och själ
naturforskare och hade aldrig någon annan tanke än att
studera medicin liksom min far. Således visade jag henne
mina samlingar, förklarade för henne skelettet av en
stor apa, vilket jag hade stående i en vrå vid min
huvudgärd, och talade med den lilla om de allra minst
■ 319 ....

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free