- Project Runeberg -  Valda noveller /
328

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•4!

PAUL HEYSE

så ömkligen vårdslösat det för mig dyrbaraste av alla
liv?

Jag vet, Karl, vad du kommer att invända. Du har
ofta sagt mig, att jag egentligen är för vek att vara
läkare, att var och en, som anlitar oss om råd och
hjälp vet, att vi äro människor, icke allvetande,
allsmäktiga gudar, och därför underkastar sig risken, samt
att den är den bäste läkaren, som minst inblandar sin
känsla, och som aldrig genom ånger över vad, som ej
kan ändras, låter sin handlingskraft förlamas för det,
som ännu föreligger honom. Jag medger gärna, att
detta är mycket sunda grundsatser. Men jag är sjuk,
min vän, och jag känner så mycket till sjukdomar, att
jag måste ställa den diagnosen om min egen, att den
är obotlig. Jag sade mig, så snart den första
bedövningen lagt sig, att jag nu måste bära min olycka på
ett eller annat sätt och åtminstone försöka göra mig
nyttig som hantlangare, om jag än förspillt min
mästarerätt. Jag kastade mig på teorien, jag samlade,
dissekerade, gjorde iakttagelser. Kanhända skulle jag,
utan mina upplevelser, funnit mig även häri. Nu kände
jag inom mig en avsmak, som reste sig upp mot allt
famlande på gränserna till vårt vetande. En fältherre,
som förlorat en slaktning, på vilken ett helt rikes öde
beror, torde, så länge kriget varar, svårligen hava lust
att i en vrå av något fredligt bibliotek studera taktik
och strategi.

Jag trodde, att tiden skulle böta mig,
åtminstone åter göra mig duglig att leva, om än mitt liv
framgent måste stanna i skuggan. Jag har försökt med
ett kringflackande utan mål, men därvid blott lärt mig,
något, som är en utnött vardagssanning, att all
scen-========= 328 –=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free