Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL HEYSE
De andra sågo på varandra; blott den främmande
damen och barnsköterskan märkte ej, att något
försiggick i rummet. Modern låg på knä framför sängen
och hade slingrat armen kring sitt kvidande barn, som
ville hon försvara det mot en rövare. Sköterskan stod
bredvid och stirrade med rådlös förtvivlan in i barnets
ångestfullt kringirrande ögon och på dess feberheta
läppar, från vilka tid efter annan utträngde en svag
jämmer. Hon förskräcktes nu, som om hon sett
döden komma livslevande, när främlingen framträdde
till huvudgärden, lade handen på barnets glödande
panna och tinning, tog den lilla magra armen och
kände på pulsen. Det skri av fasa, hon ofrivilligt utstötte,
väckte även modern ur hennes tröstlösa stirrande.
Hon såg häpen upp mot den främmande, och ett
plötsligt skimmer av hopp for över hennes ansikte. "Min
fru," sade främlingen, "vill ni anförtro er åt en
fullkomligt obekant, som visserligen icke tilltror sig kunna
lova, att han skall rädda ert barn, men som ungefär
känner det lilla, vetenskapen föreskriver i ett fall som
detta?"
Hon förmådde ännu icke svara. Den så plötsligt i
högsta nöd framträdande hjälpen överväldigade
hennes själ.
"Var god," sade han, i det han tog ett kort ur sin
plånbok; "ni torde ej känna mitt namn, men titeln
framför det säger er väl, att andra redan förtrott sig åt
mig. Huruvida de däri gjort rätt eller orätt, hör icke
hit."
Den unga frun förblev liggande framför sängen,
men sträckte den hand, som ej stödde barnets huvud,
mot främlingen och sade: "Jag tror, att ni är sänd till
====== 336 =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
