Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anfört. Dessutom inrättade han i Holland ett nederlag för
försäljning af svensk koppar, och äfven landets krigsmakt fann
i honom en befordrare. Sålunda utrustade och underhöll han
krigsfartyg till försvar af svenska kusten, liksom han för svenska
kronans räkning i Holland värfvade och till Stockholm afsände
en truppstyrka. Om alla dessa angelägenheter skref han direkt
till Karl IX.
Efter öfverflvttningen till Göteborg och i sammanhang med
hans utnämning till borgmästare och direktör för myntverket
erhöll han äfven Lilla Edets slussverk i förläning med rättighet
att af alla farkoster uppbära tull enligt taxa. Hvad åter
vidkommer den befattning af generaldirektör för de svenska
fiske-riema, som vissa historieskrifvare tillagt honom, torde väl denna
endast varit en sida af hans borgmästaresyssla. Stadens
invånare erhöllo nämligen genom ett kungabref rättighet till
fiske på norska Finnmarkens kust, en rättighet som, i
förbigående sagdt, var en af anledningarna till kriget med Danmark.
I maj månad 1609 erhöll Cabeliau konungens pass för att
med sitt skepp Jupiter resa till Holland eller Frankrike. Huru
länge hans bortavaro räckte är ovisst.
Sannolikt hafva inånga invandringslystna som vändt sig till
konungen med begäran om vissa förmåner, däribland särskildt
de utsedda direktörerna i handelskompaniet, äfven i staden
bosatt sig. Men alldeles säkert är blott, att de af konungen
den 26 april 1609 tillsatta magistratspersonema gjort detta.
Dessa voro burggrefven Lambert van Sommeren, borgmästame
Abraham Cabeliau och Israel Wijdts, schöffen Meinhart
Albrects-son, Stefan Schultz, Heinrich Bencken, Lambert Mårtensson,
Clauss Holländer samt schultheiss (skulten) Peter Joensson.
Med undantag för Cabeliau och till en viss grad äfven för
myntmästaren Heinrich Bencken vet man emellertid om dessa
magistratspersoner så godt som ingenting.
Af öfriga gammalgöteborgare torde den redan nämnde
Jakob de Rees tillika med Pieter Langer, Elias Gantz, Roloff
Janssen (van Schottingen) och Thomas Stöwert (Stuart?) vara
de märkligaste.
Son till en brabantare, som för sin religions skull måst fly
till Hamburg, föddes Jakob de Rees i denna stad 1575, utbil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
