Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de närmast följande åren reste van Dijck — sedan
en för honom och ett par andra herrar planerad beskickning
till Frankrike genom Henrik IV:s död gått om intet — fram
och tillbaka mellan Holland och Sverige, därunder förande
flera underhandlingar de båda regeringarna emellan.
Någon bestämd antydan, att han under denna tid verkat
för anläggningen af det hisingska Göteborg, har jag såsom
redan nämndt ej funnit. Han tycks hafva varit fullt
upptagen af finansiella uppdrag och diplomatiska
underhandlingar hvilka sistnämndas närmaste resultat vardt den
betydelsefulla svensk-holländska förbundstraktat, som af van
Dijck den 5 april 1614 å svenska regeringens vägnar
undertecknades. Några månader därefter infann han sig i Narva, där han
genom Gustaf Adolfs öppna därifrån utfärdade bref af den 28 juli
detta år till belöning för trogna tjänster och mot förpliktelse att
hela sin lifstid troget tjäna svenska kronan i förläning erhöll
Salnecke och andra gårdar — inalles tjugo stycken — i Uppland
att under adliga privilegier njutas och behållas. Tio dagar
därefter fick han konungens pass för resa öfver Sverige till
Tyskland i några honom pålagda värf äfvensom för den därpå
följande återfärden till Sverige. (Hur nyttigt ett dylikt på
den tiden utfärdadt pass var, finner man af den däri meddelade
befallningen till kongl. maj:ts befallningsmän och tjänare,
läns- och fjärdingsmän med gemene undersåtar att under
denna resa vara doktor van Dijck »med fri fordenskap till öl,
mat och skjutshästar till det bästa och utan uppehållning
beforderlige.»
Enligt en paragraf af den nyss nämnda förbundstraktaten
skulle de respektiva regeringarna hålla ständiga sändebud
hos hvarandra. Till denna befattning hos generalstaterna
utnämndes nu i juli 1614 van Dijk, hvarmed äfven den
ständiga diplomatiska sändebuds tjänstens period i vår historia
inleddes. Emellertid, då han under de härpå närmast följande
åren endast högst sparsamt skrifver till konungen, får man
antaga, att han härunder vistats långa tider i Sverige.
Verkligt residerande torde han ej blifvit förr än från och med 1618.
Efter denna tid biträdes han i sina underhandlingar af den
framstående holländaren Rutgersius, liksom han äfven själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
